Johannas blogg

Skrutten är redan två månader! Imorse var vi på BVC för vägning och mätning. Daniel stannade hemma och sov. Han var så hiskeligt trött efter att ha varit vaken tre gånger inatt och ammat. (Det hade han ju förstås inte varit, men var hiskeligt trött ändå. Jag hävdar att det är brist på vitaminer och frisk luft som plågar denna man!)

Vår söta BVC-tant frågade hur det går för oss med Benjamin - ligger han något på mage och tränar nacken?
"Njaaa, alltså han tycker inte det är så väldans skoj. Men han är stark i nacken ändå, vill helst stå eller sitta när vi har honom i knäet!" svarar Mamsen.
"Ja, de brukar ju inte vara så roade av att ligga på mage direkt. Har du provat att bära honom i sele eller sjal?" frågar hon vidare.
"Jodå, det har vi provat." (typ två gånger, i en och en halv minut!) "men han är inte så värst road av det, han vill helst vara i famnen!"
"Jaha ja, sitter han i babysitter någonting?" undrar hon vänligt.
"Ja, det tycker han är rätt så okej. Några minuter här och där, när han är på gott humör!"
"Mhm, okej.. Ja, bara så att du får lite tid att göra någonting annat än att hålla honom menar jag.." fortsätter hon.
"Oh, ja. Daniel är ju hemma fortfarande. Så vi brukar turas om."

Turas om. Att skämma bort vårt lilla barn. Som kommer att bäras i vår famn ända tills han tar studenten. Möjligtvis även på väg till sin första arbetsintervju. Men sen får det baskemej vara nog!