Dagens konstaterande!

Jag har köpt en ny bebis-bok, en blivande favorit. "Växa och upptäcka världen" heter den, och rekomenderas starkt till alla mammor och pappor med små bebisar! Här får man en förklaring till sin bebis alla krångel-perioder under det första levnadsåret. Super, tycker jag iallafall!

Hursomhelst, i boken finns små citat från flera olika mammor, som beskriver vardagen med sina små knattar. Rudolphs mamma säger så här, om sin 16 veckors (!!!) gamla bebis:

"De fyra senaste kvällarna har han börjat skrika prick klockan åtta. Efter att ha tröstat honom två nätter i rad fick jag nog. Så jag lät honom gråta till halv elva. Han är iallafall uthållig, det medger jag!"

Herregud! Hur en mamma kan vara så jädra hjärtlös att hon låter sin bebis ligga för sig själv och skrika i två och en halv timma är för mig en gåta. Jag må verka fjompig i somligas ögon, som tar upp min lilla gosse så fort han ber om det, men för mig känns det som det enda rätta.. Jag tror att bebisar som får 100% trygghet växer upp till trygga, självständiga individer. Mamman ovan tror uppenbarligen det motsatta.

Det finns visst olika slags mammor. Tack och lov är jag inte som lilla Rudolphs mamma!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0