En stulen glass
Benjamin och jag åt glass i rån förut, eller "stjutglass" som Skrutten säger.
Precis som de flesta barn kunde han inte motstå frestelsen att bita ett litet hål i botten på rånet. Och precis som de flesta barn så blev han less när glassen plötsligt började rinna ut genom det lilla hålet.
"Kan du hålla min glass mamma?" frågade han då, vilket jag förstås kunde.
"kan jag få din glass?" undrade han.
"Nej, varför då?" frågade jag (som var väldigt sugen på min egen icke kladdiga strut med botten i behåll.
"Men mamma då! Du behöver väl inte äta två glassar???"
Efter ett gemensamt gapskratt så gav mamman med sig, jag åt den kladdiga och Skrutten den hela.
Man kommer tydligen långt med lite finurliga kommentarer.
Hahahahaha, beni din lilla tokstolpe! <3
