Johannas blogg

Underbara ungar säger underbara saker! Det gäller att skriva upp alla guldkorn, för annars lär man väl inte minnas alls..

Benjamin är och har alltid varit en riktig liten napp- och snuttkille! De hänger med för det mesta, förutom när han är i full lek förstås.. (Han är dock inte i näääärheten av den (stora) lilla tjej vi träffat på lekplatsen i dagarna två, som hade nappen hängandes i truten även då hon grävde och åkte rutschkana..) På förskolan har han såklart bara den när han sover och nu börjar jag känna att det är hög tid att köra på samma här hemma. Åtminstone att dra ned på nappanvändandet litegrann till att användas enbart som tröst och i mysstunder..

Som ni vet är vår gosse en riktig liten babbel-kille, munnen går i ett hela tiden. "Du får ta ut nappen, annars hör vi inte vad du säger!" är vad han får till svar av oss här hemma just nu och då åker nappen ut illa kvickt. Man vill ju att folk ska höra allt skoj man har att berätta förstås! Så det verkar vara en metod som gått hem hos den lilla mannen, dock har han fått helt om bakfoten vem det är som inte hör vem.

"Här, ta min napp mamma! Annars hör jag inte vad du säger!" tjoar ungen glatt och räcker över sin älskade napp och snutte till mig.

:)



Bild från i somras. Napp med ring ska det vara och snutten ska hänga och dingla där i! :)