Första "gubben".
Benjamin har aldrig riktigt sett nåt nöje i att rita. Visst händer det att han kladdar lite på nåt papper (eller på tapeten i sitt rum!) eller målar i sina målarböcker. Men det där med att försöka sig på att måla något med syfte att det ska föreställa något har han inte förstått vitsen med. Klippa och klistra däremot gör han för glatta livet!
Idag fick han dock plötsligt för sig att han skulle rita en gubbe. "Först gör jag ett huvud!" sa han och ritade en rund ring på pappret. "Armar ska den ha och ögon!" fortsatte han, och hejades ivrigt på av mig. Till sist fick den en mun och två ben.
Och i samma sekund som jag (med en liten glädjetår i ögat) utbrast: "Ååå, vilken fin! Din första gubbe!" så ritade ungen över hela den vackra skapelsen med tjocka bruna tuschpenne-streck...
Det var den första gubben det!
Men han var inte svårövertalad till att rita en ny till mamma. En alldeles underbar (näst) första gubbe! Min lilla Skrutt!
Fina gubben :)
