Ledig, ledig, ledig!!!!

Jag är ledig, och det är så förbannat skönt! Den 13e januari ska jag till pedagogen för ett examinationsseminarium, men fram tills dess har jag en lång, väldbehövlig "semester" som jag tänker spendera med mina nära och kära. Inga måsten, förutom roliga sådana! :)

Två dagar innan jul blev jag "klar" med uppsatsen som planerat, och skickade den till min handledare. Idag fick jag den tillbaka, med kommentaren "hur mycket jag än anstränger mig så kan jag inte hitta några problem med ditt arbete". En del slarvfel har han noterat, och förslag på omformuleringar här och var, men that´s it! Jag kan härmed konstatera att jag lyckades, ordentligt! Jag har lovat Daniel att aldrig mer tänka att jag inte kommer fixa uppgifter av detta slag, från och med nu tänker jag tro på mig själv! Ingen mer ångest alltså (och inga mer arbeten heller på ett tag, detta var ju mitt allra sista - som lärarstudent iallafall!) Nu får vi bara hålla tummarna för att min examinator är av samma åsikt ;)

Stor kram till er alla!

Julen 2010

Förra året var Benjamin bara en liten, liten skrutt på jul. Han låg mest och snusade gott i mammas eller pappas famn, och lade varken märke till Kalle Anka, jultomten, julklapparna eller julmaten (förutom att han fick ont i magen av allt konstigt mamman stoppade i sig på en och samma gång!). Nu är han ju fortfarande vår lilla, lilla skrutt - men påväg att bli en stor kille. Han var lite mer medveten om vad som hände omkring honom i år om man säger så! :)

Hur som helst, vi har haft en underbar, lugn och skön jul som vi firat med båda våra familjer i dagarna två. Julafton firades hemma hos Daniels föräldrar, med Kalle Anka, julbord och tomtebesök. Gårdagen och natten spenderades hos mina föräldrar där det bjöds på årlig Kalkonmiddag, julklappsutdelning och massa mys. Skrutten har fått så mycket fint att leka med, bara bra och roliga saker (tycker mamman och pappan, ingen skit alltså, hihi). Nu behöver han inga nya leksaker på läääänge, när han öppnat mängder av paket både på födelsedag och jul...



Liten nyvaken Skrutt, nyss mumsar farmors goda lussekatter i mammas knä.



Kalle Anka var mycket spännande, i sisådär två minuter...



...sen var det full fart igen! Jag blir fortfarande alldeles rörd så fort han GÅR!!!! Mammas lilla prins...

Och tomten då?!



Ja, han såg så här snäll ut. Lite mager i år tycker jag, jag undrar om han lämnade renarna hemma och sprang land och rike runt till fots istället?! Eller också går han på nån såndär effektiv diet...

Om Benjamin tyckte att han var läskig?!



Nej, inte det minsta! Skojig och snäll verkade betyget bli. Han fick dock ingen kram, nån måtta får det väl ändå lov att vara?! ;)

Hoppas att ni haft en skön jul allihop! Nu ska jag mysa vidare med mina killar..

Johanna


Vem är mimmi?!

"Mimmi" har Benjamin sagt i någon månads tid nu. Ofta när han inte får som han vill, eller när han inte tror att vi förstår vad han vill ha. Vad betyder "mimmi" har vi undrat... Det är väl "Benjamin" han säger såklart, sa min mamma en dag. Och det var det kanske! :)

Nu är det dock ingen tvekan om saken. På julafton lärde sig Skrutten att säga sitt namn - sitt lååååånga namn. "Meeeamiii" säger han, tydligt artikulerande, och är stolt som en tupp över att vi förstår att det är Benjamin han säger. Ljuvliga lilla unge!

God Jul!

Det blev inga julkort skickade från oss i år. Tiden räckte helt enkelt inte till! Så om ni saknat ett i er brevlåda så betyder det inte att vi inte gillar er ;) Istället bjuder jag på lite julfoton på vår Skrutt i bloggen idag!







Skrutten och pappa spanar bilar samtidigt som mamman fotar. "Tuuuuu!" säger Benjamin här, vilket tycks betyda slut eller borta. Inga bilar på gatan just då alltså ;)



Vår glada, goa lilla tomtenisse!

Nu ska jag och lillprinsen in och väcka Daniel, som fått en välbehövlig sovmorgon idag. Sen blir det klappöppning och julfrukost. Om några timmar väntar mysigt julfirande med Daniels familj!

Jag önskar alla mina fina läsare en underbar jul! Mys ordentligt!

Stor kram!



Zzzzzz...

Jag pillar fortfarande med uppsatsen. Jag lämnade biblioteket vid tretiden idag, för att hinna hem och gosa med min Skrutt några timmar innan läggdags. Nu sitter jag här i soffan igen, med ett nästan färdigt arbete. Inledningen skall jag fila på nu, sen är den klar för att skickas iväg för en sista handledning. Förhoppningsvis har min handledare inte alltför många stora anmärkningar som behöver fixas till. Det ska bli såååå skönt att slippa tänka på den överhuvudtaget under julen. I mellandagarna tänker jag ägna MAX en dag åt att förbättra sådant som handledaren föreslagit, och sen ska den skickas in!

Jag är helt blind för min egen text just nu, kan absolut inte få en uppfattning om något saknas eller behöver förtydligas. Jag blir tillochmed sömnig över litteraturlistan som just är färdigställd och innehåller 27 trevliga titlar. TJUGOSJU!!!! Fattar ni hur många det är? Jösses, vad jag måste ha läst under denna perioden ;)

Kram!

Jag har...

...världens största egna kontor! Ja, inte hemma alltså, utan i skolan. Här sitter jag på biblioteket i deras tysta läsesal alldeles ensam och skriver så fingertopparna glöder! 36 små skrivbord har jag till mitt förfogande, jädrar vad jag kan breda ut mig!!!!! Har alla andra tagit jullov redan?!

----------------------

Uppdatering: Nu klev här in ytterligare en flitig själ. Jag får helt enkelt nöja mig med rätten till hälften av arbetsplatserna. 18 stycken. Det ska nog gå för sig kanske.  

Slutspurt!

Befinner mig återigen på biblioteket efter ett par dagars paus från uppsatsen. Nu ska jag jobba järnet, och försöka hinna bli klar tills imorgon kväll. Isåfall kan jag ägna torsdagen åt att varva ner inför julen, mysa med min Skrutt, och handla någon sista liten julklapp.. Det borde gå, om jag är riktigt duktig! Så håll era tummar :)

I väntan på bebis...

Ja, inte våran alltså! :) Men vi längtar just nu så vi nästan spricker efter min systers och hennes killes lilla hjärtegryn som beräknas komma i början av Februari. Jag ska bli moster, och Benjamin ska få sin allra första kusin. Så häftigt!!!



Min going myser med sin underbara moster - kärlek!

Älskade lilla Skrutt!

Detta är du, för nästan precis ett år sedan..



Så liten och pluttig du var, du underbara lilla prins. Idag är du stora killen, strax över året, och har precis lärt dig att gå. I någon veckas tid har du tagit ett litet försiktigt steg någon gång då och då, och igår vågade du plötsligt! Du släppte taget och gick flera steg mellan mamma och pappa som glatt hejade på! Idag har du kämpat vidare, själv släppt taget om möblerna och gett dig iväg ut i rummet med vingliga små steg. Du är så duktig, fina lilla Benjamin! Jag är så glad över att just jag får vara din mamma...

En månad kvar!

Jag har precis skrivit på kontrakt.. 17:e januari påbörjar jag mitt allra första heltidsjobb, min allra första förskollärartjänst! Så spännande! Lönen är usel (liksom för alla som arbetar med människor) men barngruppen är underbar, lokalerna är härliga, och bättre arbetskamrater får man leta efter! Jag tror det kommer bli hur bra som helst!

Vardagsmys!

Det är inte klokt vad jag längtar efter min lilla Skrutt om dagarna, nu när jag inte är mammaledig längre. Än så länge kan jag förstås styra min tid lite själv, jag skriver en del på kvällarna när Benjamin lagt sig och på så sätt får vi lite tid för mys på dagarna (detta innebär förstås att min "egentid" just nu är nere på cirka noll minuter i veckan, men det är det värt!).

Dagarna fram till jul är dock ganska intensiva, jag har kommit en bra bit på uppsatsen, men mycket återstår. Så nu är det biblioteket i skolan som gäller, för att få gjort så mycket som möjligt varje dag. Men, det behöver inte betyda minimal tid med min gullunge! Idag kom Daniel och han ner till stan och lunchade med mig - ett otroligt mysigt avbrott! Nu är det skriva, skriva, skriva som gäller i ett par timmar till innan jag skyndar hem för mamma-son-gos innan läggdags. Behöver jag ens säga att jag saknar min föräldraledighet?!

Kram!

Julfoto!

Förra året tyckte jag det var lite trixigt att få till ett fint julfoto på lilleman. Tillåt mig att skratta, hahahahahaha! Vad var problemet då liksom?! Ungen kan ju inte ha gjort annat än att ligga och mysa lite på fårafällen. Han hade ju inte ens en aning om hur man bar sig åt för att slita av sig tomteluvan! Det var liiiiite svårare i år om man säger så...








Busunge!

?

Jag loggar in på min mail, och möts av texten: "Varför äta vitt mjöl och socker, när man kan äta bra mat?"

Jag skulle vilja ställa en motfråga! "Varför äta trökig mat när man kan äta vitt mjöl och socker?"

Själv trycker jag i mig både vitt mjöl och socker, blandat med varierad mat förstås - väger precis lagom (okej, kanske något kilo för lite efter min intensiva amningsperiod, hehe), är pigg, glad och frisk! Så jag undrar, är det verkligen det vita mjölet och sockret som är boven i dramat?! Att banta eller "äta rätt" verkar förbannat trökigt om ni frågar mig ;) Därmed inte sagt att folk ska lägga av med bantningskurer eller "äta-rätt-metoder", alla gör vi de val i livet som passar oss själva. Men jag blir bara så galet trött på all hets och påtryckningar från media, låt människor vara för tusan!

Nu; en kopp kaffe + några intensiva pluggtimmar, samtidigt som jag önskar mig närmare jul och ledighet tillsammans med dem jag gillar allra bäst!

Kram alla fina!

Jäkla facebook!

Avslutar en skön och "ledig" fredagseftermiddag med en runda på facebook.

"Nu ska jag bara finslipa min C-uppsats, sen är jag KLAR!"
skryter en av mina gamla kurskamrater i sin förbannade statusuppdatering. 

Skjut mig, jag som inte ens är halvfärdig än!

Trevlig helg!

Fullt upp!

Denna vecka befinner jag mig på min blivande arbetsplats och gör barnobservationer för min uppsats. Gud, mitt huvud är så fullt av aktiva iakttagelser, känner mig helt slut! I eftermiddag pysslar jag med att skriva rent dem, medan Daniel och Skrutten är hemma hos farmorn och farfarn och myser. Det är fullt upp med andra ord, och lär så vara ända fram till uppsatsen är inskickad. Om det är någon som känner till ett sätt att klona sig själv - hör gärna av er ;) I väntan på att bloggen ska få liv igen, så bjussar jag på två bilder på mig och min ljuvliga lilla ettåring!




Älskade killar!

Förstår ni att det är en aning svårt att slita sig från dessa goa killar, och lämna hemmet om morgnarna?!



Alldeles särskilt jobbigt blir det när man inte har någon tid att passa.. Långa lata morgnar hemma alltså, och tidig hemgång från "skolan". Plugga kan jag ju göra sen! Eller?! ;)



Här står de i fönstret och spanar efter bilar på den lilla vägen utanför. Favoritsysselsättningen nummer 1 just nu, om Skrutten får bestämma!



Åh, där kom det en! Ungen spänner hela kroppen, och ropar "Bö!" vilket återigen har blivit samlingsnamn för buss och bil.



Såg du pappa?! Delad gläje är dubbel glädje! :)

Kärlek!

RSS 2.0