Johannas blogg

Idag fyller denna galning tio månader!



Sanden i sandlådan smakar tydligen väldigt gott, för er som inte visste det ;)

Att vara tio månader är inte lätt alla gånger, det är så mycket man vill göra men inte får. Och även om man får, så är det inte säkert att det går så bra alla gånger! (Det är lätt att glömma bort att man ännu inte kan stå på egen hand tillexempel, och AJ! vad ont det gör att ramla omkull, och vad läskigt det känns!) Känslorna svänger enormt snabbt med andra ord. Våran juvel pendlar mellan att vara glad, jättearg och ledsen på ett par korta sekunder. Det är intensiva, men ack så underbara dagar för både föräldrar och bebis, kan jag lova!

Kram!

..så försökte jag få till ett månadsfoto, på en liten kille som just blivit nio månader.



Åtminstone känns det som att det var alldeles nyss.. Men denna veckan är det visst redan dags att ta nya bilder. En månad går alldeles för fort! Bilden är tagen i "spegel-huset" på Öppna förskolan. Ett av världens häftigaste ställen, om ni frågar Benjamin! :)

Jag försöker ignorera det faktum att jag bara har ytterligare en månad kvar tills min mammaledighet är över för denna gången. EN MÅNAD!!!! Jag får ont i hjärtat bara av att tänka på det. Men, men - nu är det grabbarnas tur att få vara för sig själva om dagarna, och det känns så roligt och värdefullt, så jag får helt enkelt lägga mina egna ego-känslor åt sidan :)

Kram!

Det är hög tid för nya bilder i bloggen, jag vet, men tiden finns liksom inte riktigt till. Skrutten sover middag nu, och under tiden söker jag efter lönestatistik (inför det fruktade lönesamtalet, hu!), letar litteratur inför c-uppsatsen, förbereder en check-lista inför vad som måste fixas inför kommande flytt (ja, vi har äntligen fått till ett lägenhetsbyte, jag lovar att berätta mer så fort allt är klart och på-skrivet!) och lite annat smått och gott som jag just nu försöker hinna med utöver min föräldra-"ledighet" :)

Imorse vaknade vårt lilla hjärtegryn upp utan feber, äntligen efter hela nio dagar! Igår verkade han pigg, och lik sig själv igen, så vi hoppas på att vi är färdiga med sjukdom för denna gången!

Kram på er!

Min mamma skrev:

Stackars er! Hoppas han snart kryar på sig. Spa känner jag till två st bra, ett i Frillesås och ett i Gråbo.Man får dock inte komma utan bebis till något av dem två, om det var det du tänkte :) Kram mamma

Och det var precis vad vi gjorde idag. Åkte till Frillesås spa alltså - hem till Skruttens farmor och farfar, och blev bjudna på god middag. Jag och Daniel kände oss helt slut efter att ha kurerat en febrig liten kille i flera dagar och nätter, så det var välbehövligt att komma hemifrån en sväng. I torsdags kändes det som att han höll på att friskna till, men under natten till igår så steg febern till över 40 grader, plutten! Det blev en sväng till barnsjukhuset igår, våran goding har fått något slags mag-virus, men i övrigt såg allting annat bra ut. Så nu håller vi bara tummarna på att febern äntligen skall ge med sig, vi är trötta på sjukstuga här hemma nu!

Trots att ungen inte ätit mer än en flaska välling på hela dagen, så röjde han runt hemma hos farmor och farfar - och lekte jage med katten bland annat! ;) Måtte våran goding bli frisk snart!

...trött mamma!

Trots att jag gick och lade mig redan klockan nio igår kväll, så känner jag mig inte det minsta utvilad. Natten var inget vidare, med en liten sjuk gosse som behövt både välling, nya blöjor och X antal godnattvisor.. Stackars Daniel, trodde inte det var sant när det var dags för honom att gå upp vid sex-tiden för att åka och jobba.

Nu sover Skrutten middag, och jag tar en välbehövlig paus. Åtta blöjbyten sedan klockan fyra imorse, eller är det fler? Jag har nog tappat räkningen. När prinsen nanat färdigt ska vi göra ett nytt försök att ta ett "mittstråle"-urinprov på honom. Vi kämpade hela förmiddagen igår, men utan resultat! Benjamin fick krypa omkring naken på golvet och leka, och jag fölljde efter som en hök med en liten plastburk. Det är ingen enkel match att ta ett prov på en unge som inte talar om när han tänker kissa! :)

Hur som helst, jag känner mig helt slutkörd! Finns det något slags spa för trötta mammor tro? Isåfall checkar jag mer än gärna in, en vecka eller två!

Johanna.

Ville bara säga hej, till alla mina fina läsare! Jag hinner inte med något skojigt inlägg just nu, livet kallar på mig! Lilleman är krasslig av okänd anledning - och mamman oroar sig till max. Feber som hållt sig stadigt runt 38 grader sedan i lördags, och risig i magen, men i övrigt inga andra symtom. Superkonstigt! Håll tummarna för att han bättrar sig snart, min lilla prins..

Strax ska vi på möte med en (eventuell) ny hyresvärd. Vi har ett lägenhetsbyte på gång, ett välbehövligt sådant. Så håll era tummar för att det går vägen också ;)

Kram!

...du är det finaste jag vet!

/Puss, en mamma - som undrar hur 9 månader kunde gå så galet fort..

... nya gå-vagnen: 1 st.

Efter det ignorerar Lilleman den totalt. Han verkar helt enkelt ha bestämt sig för att den är en dödsmaskin som aldrig mer bör användas! Däremot har han upptäckt glädjen med att resa sig, mot precis allting som man överhuvudtaget kan resa sig emot. Tidigare har han rest sig på alla fyra, mot lägre höjder, och enbart dragit sig upp till stående mot oss. Men nu dras det i möbler, stolar, dusch-draperier - you name it! Spännande!

Jag vilar mig lite i soffan med en kopp kaffe, medan godingen sover middag. Hemmet mitt ser ut som ett bombnedslag, men det bryr jag mig inte om! :) Snart vaknar min lilla Skrutt igen, och då är det lek och bus till max som gäller - vila för mamman emellan varven är också nödvändigt! ;)

Kram!

Helgen har innefattat lisebergsbesök (Skrutten kunde knappt slita sig från kaninerna i kaninhuset. Ville sitta i knäet och nypa i nosen en låååång stund, hihi!), filmmys, jagande av vild bebis, söndagsmiddag hos vänner, - och, mysig shoppingrunda med finaste Carro på förmiddagen idag. Vi lämnade våra gossar hemma hos sina pappor för en tripp till Backaplan. En välbehövlig paus kan jag lova! :)

Lilla B är världens gladaste och goaste just nu, men samtidigt en av de mest envisa bebisar jag träffat. Han vill inte göra något som mamman vill  (allra helst inte bli påklädd, fyyy vad tråkigt!) och drar i allt han kommer åt, och pillar och suger på allt man absolut inte får (mammas och pappas mobiler tillexempel, åh så spännande!).

Får han inte som han tänkt sig, så slänger han sig som sagt baklänges, och skriker högt tills han närpå tappar andan. Tro mig, jag tycker att det är bra att ungen vet vad han vill, och att han är så nyfiken på livet - men herregud vad det tar på krafterna att vara förälder ibland! :)

Hur som helst, jag fick köpt en lära-gå-vagn till vår lilla illbatting idag. Imorgon ska den testas - spännande!



En fräck svart blev det, visst är den fin?

Innan Skrutten föddes önskade han sig en "pippi-tröja" av sin farmor. Eller var det mamman som önskade? Jag vet inte säkert ;) Hur som helst, nu är den färdig att användas - lagom till att hösten gör entré!



Visst är den fin? Tack, underbara svärmor!

Det känns som igår, när jag höll denna ljuvliga, skrynkliga lilla gosse i mina armar för första gången. Jag vet att alla föräldrar säger precis samma sak, men jag tänker säga det ändå; tiden går alldeles för fort!



Plötsligt är han så stor, att han uppskattar ett besök på lekplatsen. Där kan man äta sand, och spana på söta tjejer! (jo, det är sant. han kröp ifatt en dock-söt liten flicka med randiga tights och korkskruvar igår! han är målmedveten våran stora, lilla gosse!)

Lilleman och jag var på BVC idag för den vanliga kontrollen. Förutom vägning och mätning undrade sköterskan lite kring hans hörsel.

"Reagerar han på starka ljud? Uppmärksammar han musik?" Svar: OH JA, och dansar som en tok! ;)

"Lyssnar han till sitt namn?" Svar: Ja, visst gör han det!

Eller vänta nu, gör han det?




"Benjamin! Hallå?! Titta på mamma lite..."



"Beeeeenjamin! Stopp! Mamma vill bara ta ett fint kort på dig. Kan du sitta still? Bara lite? Pliiiiis!"



"Sitta still? Jag?!"



"Sorry mamma, men det har jag faktiskt inte tid med alls!"

Så, om någon frågar mig igen; lyssnar ungen till sitt namn? Tja, möjligtvis om han känner för det just då. Men definitivt inte för att göra mamma nöjd! :)

...men tillsammans kan vi alltid göra något!

Häromdagen fick jag tidningen Vi föräldrar i brevlådan, som inleddes med deras "förskoleupprop". Genom en namninsamling vill de kräva mindre barngrupper i förskolan, med ett maxantal på 15 barn (vilket är i enlighet med Skolverkets råd!). Ín och skriv på listan ni också - omedelbart!

Och till er som skiter fullständigt i hur många barn som får trängas i samma lokaler, och tävla om uppmärksamheten från sina fröknar - tänk efter igen, det är barns framtid det handlar om för sjutton! Sveriges framtid! Skriv på nu!

http://www.viforaldrar.se/upprop/mindre-barngrupper-i-fors/index.xml

/Johanna, snart examinerad förskollärare, som tror att hon skulle kunna göra ett ännu bättre jobb, om kravet gick igenom!

I ett tidigare inlägg berättade jag om Buzzador - en sajt där man kan registrera sig och få chansen att testa olika produkter och tjänster. Just nu är buzzador på jakt efter fler medlemmar, särskilt småbarnsföräldrar. Inför hösten letar de bland annat efter föräldrar med barn födda mellan 1 juli 2010 och 1 september 2010, samt mellan 1 jan 2009 och 17 mars 2010. Hör du till denna kategori? Anmäl dig via länken nedan, så är chansen stor att du erbjuds att delta i höstens kampanjer (och jag får lite bonuspoäng!). Ju snabbare du registerar dig, desto större är chansen att du kommer med!

https://www.buzzador.com/buzzador/index.php?file=u-regstep1&lang=SE&refstr=johannisen

Lycka till!

Nu har jag bara två månader kvar av mysig mammaledighet, sedan är det Daniels tur att vara hemma med vår lilla Skrutt.

Behöver jag säga att det gör lite ont i hjärtat, att snart inte kunna vara hemma och gosa med min lilla juvel hela dagarna? Samtidigt är jag förstås glad över att han inte ska börja i förskolan än på ett bra tag, och framförallt är jag glad över att han har en pappa som mer än gärna vill dela föräldraledigheten med mig. Jag har världens bästa sambo!

Johanna

Benjamin är just nu i en helt ljuvlig ålder. Han är så lycklig över att kunna krypa, och är glad och nöjd för det mesta. Det vill säga, så länge han får som han själv vill. Från att ha varit mamma till ett litet hjälplöst knytte, som enbart behövde mat, kärlek och sömn, så har jag plötsligt förvandlats till en mamma till en liten vilde!

Herregud, ungen är precis överallt! Han petar på allt han kommer åt, och rycker i allt som går att rycka i. Han stoppar allt i munnen, och kämpar för att resa sig så fort han får chansen. Och efter flänger jag som en dåre, hjälper och stöttar när det behövs. Hejar på med den glada rösten när han lyckas med något svårt, och säger nej med den stränga rösten när han gör något han inte får.

Datorn är ett favoritställe, och sladdar likaså. Och oj, så arg han blir när han inte får som han vill! Hur får man plats med så mycket vilja, i en sån liten kropp? När han lyfts bort från förbjudna ställen (larm-knappen inne på öppna förskolans toalett blev gårdagens värsta exempel!) så kastar han sig vilt omkring och skriker tills han blir alldeles röd i ansiktet. Och fem sekunder senare, så är han min lilla glada nyfikna unge igen - på väg till nästa förbjudna ställe.

Så den som inbillar sig att en mamma-"ledig" ligger på soffan och käkar praliner - välkommen hem till mig och min vilde på ett studiebesök! ;)



Världens goaste unge, gnager på mammas favorit-halsband!