Johannas blogg

Idag fyller vår minsting två månader. Hu, vad fort det går. Tiden springer iväg, samtidigt som det känns som att han alltid funnits hos oss. Vår underbara son och Benjamins älskade lillebror.

Ljuset har inte varit något vidare här i lägenheten idag, så bilderna jag tog på lillprinsen i förrgår får fungera som tvåmånaders-foton. Gosiga, vackra lilla Fabian, vi älskar dig oändligt mycket!




De är väldigt lika utvecklingsmässigt än så länge, våra små gossar. Fabian vill, precis som Benjamin vid två månaders ålder, helst stå eller sitta upp i famnen. Stark i nacken är han och balanserar sitt huvud själv sedan ett par veckor tillbaka. Han har just hittat sina små händer och suger för fullt på dem. Han är nöjd och glad för det mesta, ler och pratar med oss så fort vi tittar på honom. Han sitter gärna i sin babysitter och tittar, på oss eller på leksakerna framför honom (till skillnad från storebror som totalvägrade att sitta/ligga någon annanstans än i våran famn, hehe!). Han har en period varje kväll, en timme vid sjutiden ungefär, som han blir ledsen och får svårt att komma till ro. Då skriker han som en galning (röstresurserna är det inget fel på, haha) tills han slocknar i vår famn, lilla hjärtat.. Sedan sover han för natten och vaknar bara för att fylla på magen.

Tänk att jag fått två perfekta små barn, vilken lycka!

Idag provar vi ny storlek på kläder till minstingen. En fin body i storlek 62 glider han omkring i och den sitter som ett smäck!

Dessutom stoppade jag ner honom i vinteroverallen imorse (den har fått vila ett tag nu tack vare vårvärmen, men imorse var det ju riktigt kallt!). Den satt som ett korvskinn kan jag meddela. Mammas lilla gosse växer så det knakar!

Benjamins kompis Anton har vart här och lekt nu på förmiddagen. I sällskap av mamma Ida förstås och lillebror William. Praktiskt med en lekkamrat var till gossarna och en till mamman, hihi!

Tänk att vädret har sådan inverkan på humöret. Solen skiner redan från blå himmel, härligt!

Den yngsta gossen vaknade med lite feber imorse. Har legat och snoret hela natten mellan amningarna, stackaren! Jag känner mig däremot ganska pigg, beror kanske på att vi kröp i säng före nio igår, haha!

I eftermiddag skulle vi till Slottskogen med Benjamins förskolekompis, men jag tror vi hoppar det med tanke på att Fabian är lite krasslig. Men mellanmål på nån lekplats i närheten blir det nog iallafall, bara han inte blir sämre..

Igår var han så här pigg, trots att han ammade en gång i timman hela natten (!) och ännu oftare under dagen. Det var visst bara mamman som blev trött av det :)

Snälla någon, stoppa tiden! Om jag tyckte att tiden gick fort när Benjamin var bebis så kan jag meddela att det känns som den går tio gånger fortare med knodd nummer två.

Kan det verkligen vara sant att det redan gått en månad sedan denna lilla underbara gosse låg i min famn för första gången?!