Johannas blogg

Skrutten har fått sitt första pass! På lördag morgon åker vi till Tyskland, för en veckas ljuvlig semester. Pappa fyller 50 och har bjudit med oss och mina syskon med respektive till ett lägenhetshotell vid havet. Härligt!

Det har uppstått en mindre dispyt i vårt hem. Sedan två och en halv månad tillbaka käkar vår lillprins välling åtminstone två gånger om dagen. I början var det lite trixigt - herregud, hur varmt är lagom varmt för en liten bebis-mun? Men nu börjar jag liksom känna att jag har järnkoll. 30 sekunder blir precis lagom i vår micro här hemma, något kortare då vi hälsar på hos mina föräldrar (trots att de har precis samma micro! min mamma påstår att det är för att jag och Daniel torkar ur våran alldeles för sällan!). Och när man är hemma hos andra, ja då får man helt enkelt pröva sig fram igen!

Hur som helst. Om Daniel ska mata välling, och jag ska fixa, så har det flera gånger gått till som följande:

Bebis talar om att han är hungrig.

Jag blandar välling, och värmer i 30 sek.

Jag överräcker vällingflaska till liten Skrutt (som ska äta med hjälpa av pappa, han tänker minsann inte hålla flaskan själv, händerna behöver man visst för att gosa med snutten under tiden!)

Daniel tittar panik-artat på mig, och frågar om jag verkligen har känt efter att vällingen är lagom varm.

"JAAAAA, för tusende gången! Det har jag gjort varje gång i två och en halv månad nu!!!" vill jag svara ilsket. Men det gör jag förstås inte. Istället säger jag (i eventuellt pyttelite ilsken ton): "Jag har värmt den precis så länge som vi brukar!"

"Ja, men du tog ju inte ut den precis när det pep. Då blir den ju varmare."

Ursäkta? Varmare? Maten blir väl knappast varmare av att stå kvar i micron när den värmt klart? Eller? Jag har minsann inte läst i någon instruktionsbok (ja, jag läser faktiskt instruktionsböcker för nya prylar jag köper!) att man prompt måste ta ut maten i precis samma sekund som micron piper, annars riskerar man att bränna ihjäl sig på tungan.

Daniel säger att vi ska sluta prata om detta dilemma, eftersom ingen av oss vet om vi har rätt eller inte. Men det vägrar jag! Jag tänker inte gå runt hela livet utan att få svar på denna livsavgörande fråga. Vi behöver hjälp!

Så vad säger ni? Blir det varmare eller inte?




Se upp lilla bus-bebis! Din mamma är så långsam med att hämta vällingen, så du kanske bränner dig på tungan!

Min syster är tillbaka i Göteborg, efter flera månader i Stockholm. För gott, hoppas jag, som längtat ihjäl mig efter henne. Förutom att hon är världens goaste och gladaste, så kan hon också vara världens mest ilskna arg-bigga, som blir vansinnigt irriterad över de mest oväntade saker (jag undrar ofta om det inte är från sin moster som Skrutten ärvt sitt bestämda humör!) 

I hennes sällskap lyckas man ofta känna sig precis som en pinsam tonårs-mamma. Man beter sig som man brukar, och plötsligt blir hon tok-arg över något, utan att man förstår varför. Ni som känner henne vet precis vad jag pratar om :)

Igår förmiddag satt jag, hon, och mina föräldrar hemma i deras kök och pratade. Plötsligt hör vi hennes pojkvän nysa på övervåningen. Snabbt som attan skriker Evelina ilsket: "Öppna fönstret om du ska nysa!"
Vi andra tittar förvånat på henne. "Ja, annars luktar det ju nys i hela rummet!" säger hon, som om det vore den självklaraste saken i världen.
"Luktar nys?" säger jag.
"Ja, usch!" säger hon äcklat. "Tycker inte ni att det luktar äckligt?"

Jag har faktiskt ingen aning om hur nys luktar. Har ni?! :)



Älskade lilla arga syster, med min fina Daniel!

Om jag någon gång hittar en förtrollad lampa, så ska jag önska mig sommar för evigt. Eller möjligtvis med undantag för en pytteliten snöig vecka med mysig julafton. Men förutom det, så skulle jag mer än gärna ha sommar jämt!



Underbara unge!