Johannas blogg

Jag har praktik i en F-2:a nu i två o en halv vecka, på en supermysig skola. Allra första gången i skolan för mig, har bara varit i förskolan förut. Jag trivs verkligen hur bra som helst, både i förskolan o skolan - tänk att det är så underbart att arbeta med barn! Av allt jag ger får jag minst dubbelt så mycket tillbaka, de är så himla härliga. Hur många arbetsplatser finns det annars där man blir överöst med komplimanger och kramar, och ständigt kan känna att man gör något värdefullt? Det är verkligen en härlig känsla.. Precis innan jag gick hem idag ropade en flicka efter mig; "Johanna, du är bäst!" :)

De säger förstås en hel massa galna saker också, små roliga kommentarer som ger en ett gott skratt. Idag fick jag vara med fritidspedagogen som hade hand om sexåringarnas verksamhet, och fick bland annat vara med på Röris - ett gympapass för barn, ungefär som Friskis & Svettis. När passet var slut, och alla (inklusive mig och pedagogen) pustade ut var det en av flickorna som tittade länge på sin fröken, som är 50+ någonting, och sa: "Är du egentligen inte för gammal för det här?" :)

Senare när jag kom hem rotade jag bland mitt "pedagogiska material" (som är en slarvig samling av massa nyttiga saker jag samlat på mig under utbildningen), och hittade av en slump ett utdrag från en barnintervju jag gjorde förra terminen. Jag hade intervjuat en snart fyraårig flicka, och sedan låtit henne lyssna en stund på intervjun som jag spelat in på band. Hon såg väldigt allvarsam ut, och när jag frågade henne om hon tyckte att hon lät konstig på bandet tittade hon förvånat på mig. "Hör du att det är du som pratar på bandet?", frågade jag. "Nej, fast jag hör att det är en flicka som säger samma saker som jag gjorde".

Alla sådana kommentarer borde man spara, i en vacker minnesbok, och plocka fram när jobbet känns trist och tungt. Tänk vilken skatt man skulle bära på! Jag har helt enkelt valt ett yrke som kommer att passa mig utmärkt, det känns som en fröjd att få arbeta med alla dessa små varelser jag kommer att få möta!

Här kommer ännu ett Tomas kort - i rosa och brunt. Julkort måste inte vara i vanliga julfärger tycker jag!



Jag har faktiskt för en gångs skull använt min scanner. Nu vet jag varför jag inte gör det oftare, jag blir helt enkelt aldrig nöjd! Skrivaren är verkligen hur bra som helst, och skriver ut foton i en kvalité som är tillräcklig för mig åtminstonde. Men när jag använder scannern blir det grumligt på något sätt - men det kanske är så det blir? Jag har redigerat bilden i photoshop (ytterst lite), så denna blev rätt ok ändå även om inte färgerna stämmer till hundra..

Nu laddar jag inför morgondagens tenta. Jag känner att jag har hyfsat koll, är inte så orolig faktiskt. Godkänt borde jag nog kamma hem tror jag! Imorgon kväll blir det födelsedagsmys med mina goa vänner - kul!

Trevlig helg på er!

Nu ska jag strax iväg till Gråbo. Det blir firande av mig som fyller 23 idag! :) Väcktes av Daniel imorse, och fick en alldeles egen gitarr i present!!! Jag som sagt ända sedan jag började plugga till lärare att jag vill lära mig spela. Kul! Det ingick en privatkurs också, jag hoppas verkligen han har tålamod nog - hihi.

Jag är vanisinnigt trött just nu, så det blir inte mycket pysslande alls. Men i helgen gjorde jag ännu ett julkort, mittemellan en powernap och intensivt pluggande! Kvalitén på bilden är inte den bästa, men jag hinner inte redigera nu, så håll till godo :)





På söndag blir det julkortspyssel hemma hos mammsen. Då ska också Lisa, min brors tjej, invigas i denna underbara hobby! Efter det har jag förhoppningsvis en hel hög med kort att visa..

Kram på er!

vi hade seminarium igår, och våran seminarieledare hade precis opererat ögat (starr tror jag att det var..) och ursäktade så mycket att hon därför var tvungen att ha sina solglasögon på sig. behöver jag säga att jag hade svårt för att hålla mig för skratt? inte för att hon hade opererat sig såklart den stackaren, utan för att solglasögen gjorde att hela situationen kändes ganska lustig. där satt vi, 15 studenter som var lagom nervösa inför nästa veckas tenta, tillsammans med en styck duktig pedagog ala 60 år, som snarare liknade en hemlig agent. men jag lärde mig mycket iallafall, mellan de hemliga fnissanfallen.