Förvirrade föräldrar intar BVC
Ärligt talat, som förälder kan man få tusen råd om en och samma sak - det är inte lätt att veta vem man ska lyssna på. När vi låg på BB så rådde de oss att absolut inte ge Benjamin napp, då detta skulle störa amningen.
"Åtminstone inte under de första månaderna. Men vi rekomenderar inte napp överhuvudtaget. Men det är klart, vill ni ge ert barn det så är det ju upp till er!" sa en barnmorska syrligt. I mina öron lät det som att napp var lika med barnmisshandel. Men nu råkar det vara så att vi fått en gosse som är extremt snuttig av sig, så han fick en napp ändå - så att mamman ska slippa agera en levande sådan. Men vi gjorde det med en aning ångest- tänk om vi förstört vårt barn för resten av livet med denna jäkla napp?
Igår förmiddag var vi på BVC igen för längd och viktkoll. När Daniel klätt av Skrutten i väntrummet (ja, bebisarna får klä av sig redan där. Effektivt ska det vara! Jag kan inte låta bli att tänka på ifall det skulle vara likadant för vuxna. "Varsågod att klä av dig medan du väntar. Ni som skall till gynekologen ombedes även klä av er underbyxorna. Använd sittunderlägg för att minska smittspridning, tack!") får jag syn på att han är på väg att stoppa nappen i munnen på honom.
"Vad gör du??? Ge honom inte nappen nu!" flämtar jag fram med panik i rösten.
"Varför inte då?" undrar Daniel.
"De tycker ju inte att bebisar ska ha det!" Snabbt rycker jag nappen från Daniel. Herregud, vi vill väl inte framstå som barnmisshandlare?
Inne hos BVC-tanten gömmer jag nappen i min hand. Hon frågar hur vår goding mår, äter och sover han bra? När vi svarar att han är en matglad kille, som äter varannan till var tredje timme så frågar hon plötsligt om han möjligtvis har någon napp eller så?!
Jag blir alldeles svettig, och stammar fram att "jo, alltså det var så att han verkade vilja snutta ganska mycket ... vi tänkte att .. ja, alltså, han verkade behöva ha något att suga på.."
"Men han har den inte ofta alls, bara när det verkligen behövs!" tillägger Daniel nervöst.
"Men vad skönt att han tar nappen." svarar BVC-tanten.
Skönt?! Hörde vi verkligen rätt? Vad hände med hotet om att det skulle förstöra amningen? Är vår BVC-sköterska också en barnmisshandlare? Eller är det något läskigt trick hon försöker utsätta oss för?
"Jag tycker nog gott att ni kan erbjuda nappen lite oftare, så att ni får sova lite längre pass på nätterna. Han är antagligen inte alltid hungrig när han vaknar, utan vill bara snutta lite."
10 poäng till vår BVC- sköterska. Nu tänker jag bara lyssna på henne, och inte på några andra sadistiska barnmorskor (som antagligen inte vill något annat än att ha fler missnöjda barn här i världen!)
"Åtminstone inte under de första månaderna. Men vi rekomenderar inte napp överhuvudtaget. Men det är klart, vill ni ge ert barn det så är det ju upp till er!" sa en barnmorska syrligt. I mina öron lät det som att napp var lika med barnmisshandel. Men nu råkar det vara så att vi fått en gosse som är extremt snuttig av sig, så han fick en napp ändå - så att mamman ska slippa agera en levande sådan. Men vi gjorde det med en aning ångest- tänk om vi förstört vårt barn för resten av livet med denna jäkla napp?
Igår förmiddag var vi på BVC igen för längd och viktkoll. När Daniel klätt av Skrutten i väntrummet (ja, bebisarna får klä av sig redan där. Effektivt ska det vara! Jag kan inte låta bli att tänka på ifall det skulle vara likadant för vuxna. "Varsågod att klä av dig medan du väntar. Ni som skall till gynekologen ombedes även klä av er underbyxorna. Använd sittunderlägg för att minska smittspridning, tack!") får jag syn på att han är på väg att stoppa nappen i munnen på honom.
"Vad gör du??? Ge honom inte nappen nu!" flämtar jag fram med panik i rösten.
"Varför inte då?" undrar Daniel.
"De tycker ju inte att bebisar ska ha det!" Snabbt rycker jag nappen från Daniel. Herregud, vi vill väl inte framstå som barnmisshandlare?
Inne hos BVC-tanten gömmer jag nappen i min hand. Hon frågar hur vår goding mår, äter och sover han bra? När vi svarar att han är en matglad kille, som äter varannan till var tredje timme så frågar hon plötsligt om han möjligtvis har någon napp eller så?!
Jag blir alldeles svettig, och stammar fram att "jo, alltså det var så att han verkade vilja snutta ganska mycket ... vi tänkte att .. ja, alltså, han verkade behöva ha något att suga på.."
"Men han har den inte ofta alls, bara när det verkligen behövs!" tillägger Daniel nervöst.
"Men vad skönt att han tar nappen." svarar BVC-tanten.
Skönt?! Hörde vi verkligen rätt? Vad hände med hotet om att det skulle förstöra amningen? Är vår BVC-sköterska också en barnmisshandlare? Eller är det något läskigt trick hon försöker utsätta oss för?
"Jag tycker nog gott att ni kan erbjuda nappen lite oftare, så att ni får sova lite längre pass på nätterna. Han är antagligen inte alltid hungrig när han vaknar, utan vill bara snutta lite."
10 poäng till vår BVC- sköterska. Nu tänker jag bara lyssna på henne, och inte på några andra sadistiska barnmorskor (som antagligen inte vill något annat än att ha fler missnöjda barn här i världen!)
Kommentarer
Postat av: Ulltussen
Ni gör helt rätt, det är ni som känner er son bäst och vet vad som är bäst för honom och för att han ska få glada föräldrar som gör att han mår bra! En kompis till mig smugglade in en napp redan på BB, det funkade inte annars sa hon. Det var till hennes andra barn så hon hade redan vart med om det en gång innan.
Postat av: Lollo
Klart han skall ha napp, han måste ju ha nåt att ge till Tomten sen :) När får vi se en bild med Prinsen och mormor
Kramar till er!
Trackback
