Vem där?
Jag är så nyfiken på vilka ni är allihop, som troget följer min lilla blogg. Tänk, att för ett tag sedan var ni bara några stycken. Och jag var ganska säker på vilka ni var!
Sedan jag började skriva har antalet läsare fördubblats flera gånger om, KUL, tycker jag! Men ni är ju så rysligt dåliga på att kommentera, hihi, så jag har ju ingen aning om vilka ni är. Till exempel har jag fått höra att bloggen har en trogen tysk läsare (hej, hej Merle :)).
Med detta vill jag inte på något sätt hetsa er till att bombadera mig med kommentarer till vartenda litet blogginlägg (även om jag blir himla lycklig för den respons jag faktiskt får!). Men däremot skulle jag bli glad om ni tog er tid att skriva en liten rad just idag..
Så, skänk mig lite glädje denna soliga torsdag (eller vilken dag du nu läser) och berätta vem du är! Vad minns du, från ditt allra första möte med mig? (Och till den lilla skara som inte känner mig personligen, hur hittade du hit från början?). Vad får dig att fortsätta besöka min lilla plats på nätet och vad önskar du se mer av här? Eller skriv vad som helst som faller dig in, ordet är ditt! :)
Kram!
Hej Johanna! Jag läste ursprungligen din systers blogg, och sen hamnade jag här och blev kvar:) Jag uppskattar att läsa om din och dina pojkars mysiga vardag. Keep up the good work!
Kommer inte ihåg vårt första möte Johanna, men det gör säkert du ;) Antagligen hade jag och Carin samma klänning och du sidenband inflätade i håret :)
Puss och ha en fantastiskt trevlig helg, tänk att det redan var en vecka sedan vi sågs!!
hallåå..det är ju jag också! :-) jag har vart trogen läsare sedan dag 1 och det var väl du själv som marknadsförde den! :-)
Jag minns inte när vi träffades första gången, kanske kan det vart när vi var 15 år och drack 2,25% cider vid stamsjön?! :-) puss!
Tror det var när vi hoppa kråka mot radhusens kortsida vid er. Fast lärde känna dig först senare, då ägde du en mycket fin leopardfärgad jacka :)
Kramar Sandra
Oooppps bäst att kommentera ;) Nåt släktkalas va det med all säkerhet som vi träffades första gången.
Kram kram
Jag är ett fan av bloggen jag med. Minns inte första gången vi träffades men det är mycket möjligt att det mötet innehöll en osund mängd alkohol och kanske en och annan krukväxt, såsom många av våra kvällar har gjort. Kram
Äntligen vågar även jag skriva till dig- det tog lång tid nu- (tack för motivations-inlägget! :) )
Jag läser gärna och ofta i din blogg- Sandra visade mig en gång din nyfödda Benjamin och jag sparade adressen med en gång.
Aldrig vågade jag skriva till dig (även om jag tänkte på det väldigt ofta!) eftersom vi inte hört av varandra i flera år- men ändå vet jag mycket om dig, ditt liv och dina söta pojkar såklart.
Det kändes konstigt.
Men jag vill gärna berätta om mitt liv för dig också (ingen blogg här...) och jag ser fram emot att träffa dig igen!
Jag kommer inte ihåg när vi träffades första gången, men det var i början av mitt år i Sverige- du hälsade väl på Sandra? Alla var ju nyfikna på den "tysken"!
Det var i alla fall 2002!
Har inget som helst minne av vårt första möte, vi kan inte ha varit gamla då! 5 och 4?! Men minns dock alla våra galna påhitt under åren. Vi borde nog göra något samlat verk med alla händelser och dokumentera :). Kul att ta fram och fnissa åt igen och igen. Vi kan ju lägga till grabbarnas sänghoppningstävling sist vi sågs ;). Många kramar!
hm mitt första minne av dig stämmer nog bra överens med Sofias, en liten Johanna med fina klänningar och flätor i håret! När vi sedan blev lite äldre så började vi hänga mer och det har resulterat i en mängd med galna, roliga och fina minnen tillsammans =). Bl.a. när vi sjöng barnvisor längs med avenyn klockan 7.30 på morgonen efter en galen natt ute haha! kraaaam
