Julen 2013.

Julen som just passerat känns som min mest stressfria på många år. Kanske för att den låg så trevligt placerad, med helgen före och så ledig måndag för hela familjen. Granen klädde vi i söndags kväll, efter ett besök på Liseberg tillsammans med Carro och Patrik och deras barn. Och de sista klapparna inhandlade Benjamin och jag utan stress i måndags. Paketinslagning skötte Daniel och jag i vanlig ordning dan före dopparedagen när barnen somnat.
 
Att vi sedan blev väckta 04:20 av vår fyraåring var kanske mindre angenämnt. Han var så nyfiken på om tomten varit här under natten, vår lilla skatt, att han inte lyckades somna om. Klapparna öppnade vi dock inte förrän Fabian vaknade strax efter halv sju. Jag har visst fått min hämnd för alla tidiga morgnar jag utsatte mina föräldrar för som barn.
 
Julafton firade vi i år hemma hos mina föräldrar. Tomten kom förstås, med paket till tre ivriga små gossar. Fabin stod förväntansfull bakom Benjamin och Vincent och frågade "å en till mig?" :) Rädd för tomten blev han alltså inte!
 
 
Strax efter tomtebesöket kom min bror och Lisa med sin lilla goding, släktens senaste tillskott, som absolut inte ville vänta till nästa år innan han kom ut ur magen. Jag har blivit faster, till en liten Kent, vilken grej! Sedan åt vi julmat i mängder, där fanns allt man kan önska sig och mer därtill i vanlig ordning. Dagen efter for vi hem lagom till att kusinerna började tröttna på varandra och sen myste vi omkring här hemma i pyjamas hela dagen, medan barnen lekte med sina nya saker.
 
På annandagen var det dags för julfirande nummer två, med Daniels familj. Vi tog vägen om hans mormor när vi skulle dit, för att lämna en julblomma och fika lite. Barnen började besöket med att sitta som två ljus i soffan, så lugnt och beskedligt att jag knappt kände igen dem. De vet i vilka lägen de ska uppföra sig minsann ;) "Mojmoj Bejit, va fint du har det här hemma!" sa Benjamin bland annat, hihi. Sedan dansade de lite disco till gammelmormors dragspelande en stund innan vi packade oss vidare. Och i Frillesås blev vi bjudna på ännu mera julmat, ännu mera paket och ännu mera kusingos.
 
 
Natten till igår vaknade Benjamin däremot av feber, som håller i sig ännu. Han är hemskt hes och har hosta, men är förvånansvärt pigg ändå. Håll tummarna för att det vänder snart... Igår skulle vi egentligen träffat min syster och Vincent, men det fick vi såklart ställa in. Istället kom hon hit och hämtade Fabian, så han fick vara hemma hos dem och busa hela dagen istället för att hänga här i sjukstugan. Mycket tacksamt, och mycket mysigt för oss alla. Jag älskar att vi kan finnas där för varandra, och hjälpas åt med stort som smått.
 
Kram!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0