Johannas blogg

Var det inte Madicken som sa så? Som sökte lite spänning och äventyr i tillvaron.

 

Har känt mig precis sån idag. Önskat att jag fick känna livet i mig, men som istället ägnat dagen åt att sura. Dessa mängder av baciller och virus som tagit ett grepp om oss - jag blir verkligen galen. Och så trött på det!

 

För en vecka sen kände jag mig tokrisig. Pallrade mig till jobbet i måndags och fick under dagen höra att min syster och min bror som vi träffat under förra helgen åkt på magsjuka. Har sedan varit hemma resten av veckan, med värk i kroppen, en helt obeskrivlig trötthet och konstant illamående. Som om jag legat däckad i magsjuka i två dygn, fast det egentligen aldrig brutit ut. Märkligt!

 

Och när vi äntligen kände oss något sånär på benen igen och planerade för en kalastrevlig helg med både besök av vänner och firande av ettåring. Ja, då vaknar vi såklart av att vår lilla Böna kräks, natten till i lördags. Sedan var han pigg och glad hela dagen och åt som han skulle, inga mer kräkningar. Tills inatt då det kom igen, plus ytterligare en gång mitt på dagen idag. Han har god aptit och är inte dålig i övrigt, är det maginfluensa, eller vad ska man tro?

 

Så det blev en söndag utan kalasgäster idag. Så tråkigt, jag som älskar att träffa folk - att känna livet i mig! :)

 

Denna mamman har därför varit en hemskt tråkig mamma. Jag menar, efter att ha spenderat i stort sett varje helg här hemma, bara vi, lite småkrassliga men ändå pigga, då tappar man ärligt talat tillslut motivation, lust och fantasi till att roa två små godingar (på ett sätt som åtminstone litegrann roar mamman och pappan också vill säga..). Vi tog oss ut på en tur i pulkabacken iallafall, där vi lyckligtvis mötte Benjamins förskolebästis Wilma med mamma och pappa.

 

Efter en timmes pulkaåkning, en kopp varm choklad och en timme för mig själv i sovrummet med Sex and the City 2 på dvd så kände jag mig äntligen på lite bättre humör. Avslutade dagen med att bada med båda mina små och äta en god taco-middag. Imorgon väntar jobb för mig och min rastlösa själ. Det blir nog bra för oss alla fyra, att jag får komma iväg och göra lite nytta istället för att bara gnälla ;)

 

Bjuder på bild på världens vackraste systerson, som vi firade förra lördagen.