Johannas blogg

Kan meddela er, mina goa läsare, att statusen för mig just nu är trött, trötare, tröttast! Jag slocknade någon minut efter nio igår. och det lär inte bli mycket senare ikväll. Det är otroligt intensiva dagar när man är ny på jobbet, och våra goa små inskolningsbarn tar (förståeligt nog) precis all energi jag och mina kollegor har. Åtta armar hade varit lagom i dagsläget - kan man förvandla sig själv till bläckfisk tro?!

Jag är just nu sååå glad över att jag inte behöver släpa med mig min egen ettåring ut i kylan på morgonen för att lämna honom på förskolan innan jobbet. Istället får han vara hemma och gosa med pappa ett par månader till, och det känns så rätt!

På tal om min egen ettåring; jag blir så fascinerad av allt han kan. Han är så duktig min lilla prins (jag vet, jag är partisk, men det är faktiskt min rättighet att vara det som mamma, hihi). Ordförrådet växer i ett rasande tempo, och han förstår så otroligt mycket av vad vi pratar om. Imorse när jag gjorde mig iordning i badrummet kom han in, ställde sig på tå för att nå lampknappen, släckte lampan och sa "Mööökk" (dvs mörkt!).

Senare idag, satt vi i bilen och väntade på min syster. "Snart kommer moster", sa jag till Benjamin. Han tittade på mig, log och sa: "Mart". "Moster kommer snart", upprepade den envisa mamman. "Mooome" (moster), svarade Benjamin. "Ja, just det, moster!" sa jag igen, varpå den minst lika envisa ungen upprepar ordet "Mart". "Menar du Martin?" (Evelinas pojkvän) frågade jag, och ungen sken upp som en sol och sa "Mart" igen. Nog för att vi träffat dem en hel del, men inte trodde jag att en sån liten Skrutt själv skulle kunna koppla ihop två människor på det viset. Mooome och Mart alltså, häftigt!  



Going!

Förresten, så väntar vi med spänning på Mooome och Mart´s bebis - som kan komma när som helst nu! Pirrigt värre! :)

Kram!