Johannas blogg

Om ett par timmar kommer min syster med familj hit på nyårsmiddag. Vi tänkte flytta in köksbordet i vardagsrummet och duka fint. Därför blev vi tvungna att ta farväl av årets julgran redan idag. Så är det när man är trångbodd!

Jag har just rafsat ner stjärnan, kulorna, glittret och belysningen i sina lådor. Nästa år misstänker jag att belysningen inte längre kommer vara en slinga med ljus utan snarare en trasslig sladdboll med lampor.

Förmodligen kommer jag stå där smått irriterad när det är dags att klä julgranen och skylla allt på Daniel. Stackarn!

Näst sista dagen på 2012 går i ett långsamt tempo. Jag har åkt på en förkylning med grymt halsont, trist värre.

Vi som skulle tillbringa nyår med en liten bebis bland sällskapet (Carro med familj) har fått avboka vårt firande helt. Ja, fira ska vi ju förstås ändå, men det blir kanske på egen hand...

Ligger och myser i sängen med en liten tröttis som sovit middag i snart två timmar. Blir visst bara en powernap för hans del idag igen, märkligt hur snabbt de kan ändra sina rutiner de där små!

Vad gör ni för roligt på nyår? Och har ni några smarriga middagsförslag?

En liten (eller jag menar förstås stor) årskrönika ska jag försöka hinna plita ihop ikväll eller under morgondagen. Tredje året på raken nu!

Kram på er!

Vi hade en fantastisk julafton igår med besök av farbror Mackan i skägg. Förlåt besök av jultomten menar jag givetvis! (Fast ingen lurar visst vår treåring, som var glad och pirrig under hela tomtebesöket och därefter sa: "Det var ju du, farbror Mackan!")

Nu sitter vi i bilen på väg mot firande nummer två, med min familj. Mysigt ska det bli!

Hoppas ni med haft en bra jul fylld av värme och gemenskap!

Här råder stiltje i bloggen. Först det första för att jag känt mig sjukt stressad denna vecka, trots att jag inte behövt.

För det andra har jag inte vågat beträda portalen jag bloggar ifrån, eftersom min moster fick ett hiskeligt virus från min blogg tidigare i veckan. Men nu skiter jag i det, och lämnar er en hälsning från mobilen som jag brukar.

Benjamin och jag har spenderar kvällen på Liseberg med min mamma, syster och systerson Vincent. Perfekt väder och inte för mycket folk. Äntligen fick jag lite julkänsla!

Vi kramade kaniner, kikade in i tomtens hus, åkte karuseller och mumsade korv och karameller. Mysigt! Benjamin var helt salig på slutet när vi tog en vända i Kaninresan. Åh, vad jag älskar att se hans ögon glittra sådär!

Sitter på båten ut mot Brännö med min fina syster. Vi ska käka julbord och kika på Daniel och två vänner som står för underhållningen.

Benjamin blev hämtad av sin farfar tidigare idag och Fabian och Vincent fick följa med mormorn och morfarn hem över natten.

Så ikväll är det bara jag och Evvis. Vi ska äta oss proppmätta och sen åka hem och sova hos mig. Imon blir det frukost i lugn och ro. Och tänk, det ser jag nästan fram emot mest av allt. Detta är första gången vi hänger utan barn, sen vi fick barn, sjukt!!! :)

Startade dagen med en liten röst som ropade på mig och sa: "Jag känner att jag behöver lite mamma-gos!" Bästa tänkbara starten alltså! :)

Strax därefter kom barnens farmor hit och vi fick bråttom att klä på oss och stoppa frukost i magen. Tidigt i ottan skulle vi vara på förskolan och det var en förväntansfull liten pepparkaksgubbe jag lämnade av med sitt lilla ljus i handen (som han för en kort stund fick för sig var ett svärd...).

Sedan tog vi andra plats i en lokal på äldreboendet intill (eller älgen-boet som Benjamin sa, hihi...) och inväntade luciatåget. Åh, vad jag gillar Lucia!

Senare på förmiddagen gick barnen tillbaka till äldreboendet och lussade för de gamla. "Tyckte farbröderna och tanterna att ni sjöng fint för dem?" frågade jag när jag hämtade.

"Ja, det gjorde de! Men inte en tant, hon sov!" sa Benjamin och fnissade. Märkligt det där, tyckte han, med tanter som somnar mitt i den vackraste sångstunden! :)

En ordentlig löneförhöjning fick jag just presenterad för mig via mail. Godmorgon! :)

Jag och Skrutten har bakat lussekatter idag. Jo, det heter lussekatter och inte lussebullar ;) Oj, vad han bakade! Han hann göra fler än jag och frågade gång på gång: "Bli det bjaaa så mamma? Blev denna fiiiin?". Och jag svarade såklart att hans små lussekorvar var de finaste jag någonsin sett.

För ett år sedan gjorde vi detsamma. Då var jag ganska många kg tyngre (höggravid med Fabian) och Benjamin var bara en liten plutt. Han satt då liksom idag och skrålade på visan "en sockerbagare..." fast idag kom alla orden på rätt plats. För ett år sedan skulle han prompt baka ut degen med kavel och bröt ihop totalt när jag pillade ner russin i mina lussekatter. Ja, han grät faktiskt en lång stund, av oklar anledning. Han som älskar russin, hihi!

Ett år går fort, som sagt..

I januari börjar jag arbeta igen. 60%.

Tre dagar i veckan ska jag lämna mina pojkar hemma med världens bästa pappa och gå till jobbet. Och två dagar i veckan är jag hemma och myser med mina små. Märklig känsla, när man varit hemma på heltid i drygt ett års tid.

Jag vet att det kommer bli fantastiskt bra. Jag gillar mitt jobb och ska dessutom byta inte bara avdelning utan förskola också. Spännande!

Dessutom har mina barn världens gosigaste pappa som längtar efter att spendera mer tid med dem. Jag kan inte önska mig något bättre! Tänk att jag haffade en av där männen som vill vara precis lika delaktig i sina barns vardag som deras mamma är. Vi är lyckligt lottade, jag och mina barn.

Ändå kunde jag inte låta bli att känna mig lite överrumplad idag, när jag fick nästa tid på BVC. Onsdagen den 30 januari. "Hoppas tiden passar bra!" sa vår gulliga sköterska, medan tanken och känslan liksom landade i min kropp. Då är jag ju på mitt arbete. Redan! Då blir det inte jag som får följa med!

Åh hjälp, min lilla böna, hur snabbt blev du så stor?

Imorse vaknade jag upp med ordentlig träningsvärk i axlarna.

Vad jag gjorde igår?

Jag plogade uppförsbacken till Benjamins förskola med barnens syskonvagn. 25 kg barn plus vagn. Vad den väger har jag ingen aning om. Men tungt var det att ta sig fram, i ett tjockt lager snö.

Jag har precis gjort detsamma igen. Ska bli spännande att se hur mina muskler hinner biffa till sig innan snön försvinner.

Vem behöver träna på gym i detta land?

Fabian har haft sina två små söta risgryn i nederkäken ett par veckor nu. Igår upptäckte vi tand nummer tre och början till tand nummer fyra. I överkäken kommer de, men inte framtänderna utan de bredvid. Som en liten vampyr, hihi! Ska bli spännande att se hur det utvecklar sig :)

Igår upptäckte Benjamin att jag ställt fram en ny tvål på handfatet.

"Nämen, mamma! Vad är det för tvål?"
"Den luktar honung." svarade jag.

Ungen studerade förpackningen noga och sa bestämt: "Men mamma, det är inte honung. Det är ju eld! Och ett pommes frites!"

Se där ja! Eld och pommes frites! Kanske en ny spännande doft tvålföretagen borde lansera?